När vi kom fram till vår destination började jag sätta ihop våra gamla campingstolar.
Jag brukar göra det själv eftersom de är för komplicerade för min 11-åriga son.
Frustrerad över instruktionerna hörde jag plötsligt ett "klickande"-ljud. När jag tittade upp hade Lenas 8-åriga son redan satt upp dem, utan att ta längre tid än 20 sekunder.
Men ändå visste jag att det skulle vara värt besväret att sätta upp våra stolar.
Jag menar, om deras stolar var så små och lätta att sätta upp, måste de ju vara obekväma?
Men efter 15 minuter av kämpandes med mina, så var jag mer utmattad än jag varit under hela promenaden.
Och det är den enkla delen jämfört med att få tillbaka dem i väskan...
Samtidigt sippade de på sina drycker, och såg helt återhämtade ut efter vår promenad.
Så jag frågade Lena om jag kunde låna en av deras stolar för att prova, och det var inte vad jag hade förväntat mig..